ILLEGALA På censursajten Newsmill pågår debatten om illegala ska ha rättigheter eller ej, i kölvattnet efter regeringsbeslutet i en uppgörelse med Miljöpartiet att ge dem frikort. Miljöpartisterna jublar och nu sällar sig även Frida Johansson Metso, ordförande i FARR, Flyktinggruppernas och asylkommittéernas Riksråd.
Det har alltid både fascinerat och skrämt mig att även människor som kallar sig liberaler och menar att ”individen vet bäst själv” så snabbt anser att just invandrare inte ”vet bäst”. Vi i flyktingrörelsen kan berätta att majoriteten av de gömda vi möter sökt asyl och fått avslag, men de har varit alltför rädda för att återvända. Kanske finns det någon bland motdebattörerna som kan medge att få system är perfekta, och när det gäller Migrationsverkets och domstolars beslut får ett felaktigt sådant mycket allvarliga konsekvenser för den som utvisas.
Om de asylsökande själva är så rädda att de föredrar att leva gömda i Sverige – hittills utan vård och skola, utan polisens beskydd, utsatta på arbetsmarknaden och i ständig rädsla för utvisning – borde de som vanligtvis tycker att individen själv vet vad som är rätt för henne inse att de gömda gjort sin bedömning, och betalar högt för det. Deras alternativ – att återvända – är helt enkelt inget alternativ.
Visst finns de papperslösa som kommit hit av ekonomiska skäl, aldrig sökt asyl och snart återvänder hem när de jobbat ett tag – men i förhållande till hur många som inte har något annat val är de få. Det är de utsatta vi måste värna, de som inte fått uppehållstillstånd trots att de är livrädda. Med tanke på att Sverige är det land som toppar listan av länder som dömts flest gånger av FN:s kommitté mot tortyr för att vi försök utvisa även när det varit uppenbart orimligt borde vi kunna visa en viss ödmjukhet inför att våra myndigheter också begår misstag.
Det faktum att många människor efter flera överklaganden också får rätt och beviljas flyktingstatus (!) efter många år som gömda borde också locka fram en något mer nyanserad debatt om hur tvärsäker och rättssäker asylprocessen är, och om alla grunder för asyl verkligen ger skyddsskäl. Från mitt perspektiv är det uppenbart att så inte är fallet, och jag har en stor förståelse för många som gömmer sig.
Frågan om papperslösa är på en gång mycket komplicerad och mycket enkel. Den är enkel eftersom mänskliga rättigheter gäller alla, oavsett var de befinner sig och vilka lagar de brutit mot. Vård är inte en rättighet enbart för medborgare, inte heller skolgång. Den är komplicerad eftersom det känns orimligt för många att de papperslösa, när det nu äntligen erkänts att de inte bara kan hanteras med en handviftning och ett ”de ska ut!”, fortfarande ska leva här illegalt, med alla andra problem det innebär. Många papperslösa har levt, skaffat familj och försörjt sig i Sverige länge. Men oavsett hur man vill lösa det i framtiden, och vilken asylpolitik man står för, bör man kunna stå för att de nu, under tiden de är här, inte ska plågas.
En läsare mejlade Folkpartiets riksdagsledamot Barbro Westerholm för att höra hennes inställning. Notera gärna vilken siffra för årlig invandring hon skulle vilja ha.
Hej!
Jag har motsatt uppfattning – sjukvårdens uppgift är att hjälpa människor oavsett om de är vän eller fiende, oavsett om de har rätt att vara här eller inte. Det är en grundläggande etisk princip i hälso- och sjukvården och jag är glad över att frågan äntligen blir löst.Vi kommer att ha stort behov av arbetskraft framöver. Läs Mossbergs och Magnussons bok Framtidssäkra välfärden. Där kan man läsa om en undersökning från ITPS, VINNOVA och NUTEK som pekar på att vi skulle behöva mellan 200 0000 och 400 000 invandrare per år fram till 2030 för att helt möta den demografiska utmaning vi står inför. Mossberg och Magnusson skriver samtidigt att detta inte skulle vara helt enkelt att genomföra så vi måste finna flera vägar inkl invandring för att klara det arbetskraftsbehov som kommer.
Med vänliga hälsningar
Barbro Westerholm
Riksdagsledamot (fp)
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
