HAVERI Under fredagen och lördagen arrangeras Centerpartiets så kallade förnyelsedagar på Norra Latin i Stockholm. C-ledaren Maud Olofsson höll tal idag och pratade om Nybyggarlandet Sverige, något som får de flesta att tänka på svenskarna som for till Amerika och ”skapade svenskbygderna” i Minnesota eller de som i sitt anletes svett slet på 1800-talet.
Under sitt tal utbrast hon chockerat över hur lång tid det tar för flyktingar att få jobb (om de alls får jobb, anm PI):
Det tar sju år i snitt för en invandrare att få jobb. Det är inte klokt.
C vill nu försöka få in alla arbetslösa flyktingar, invandrare genom en del förändringar.
- Införa en stimulanspeng för lärlingsutbildning och språkundervisning hos företag. Stimulanspengen skulle kunna ges till arbetsgivare som erbjuder anställda invandrare utbildning i svenska. Maud Olofsson menar att reformen kan finansieras genom att pengarna tas från dagens system med instegsjobb, ett system som många arbetsgivare uppfattar som krångligt.
- Partiet vill också utvidga etableringsersättningen för nyanlända invandrare till fler grupper. De flesta anhöriginvandrare får i dag inte del av det nya systemet med särskilda insatser från Arbetsförmedlingen, till exempel arbetsmarknadslots och arbetsförberedande insatser. 2010 var det 17.000 anhöriginvandrare som inte fick del av de särskilda insatserna.
- Centerpartiet vill också slopa kravet på koppling till ett visst yrke för arbetskraftsinvandrare. När en arbetskraftsinvandrare arbetat i Sverige i två år ska personen vara fri att arbeta inom vilken bransch som helst eller starta eget företag, föreslår partiet i en rapport som ingår i partiets omfattande förnyelsearbete.
Mauds tal i sin helhet
Det finns krafter i vårt samhälle som tycker att Sverige skulle vara ett bättre land utan invandrare. Centerpartiet håller inte med. Vi tycker tvärtom att vi ska bredda och öppna Sverige för att få del av all den kompetens och kunskap som finns i att människor från andra delar av världen kommer hit. Inte bara för att det berikar vårt samhälle utan också för att vi behöver bli fler om vi ska klara jobben och därmed välfärden framöver.
Sverige står inför en demografisk utmaning med en allt åldrande befolkning. Under 2008 hade 8 av 10 kommuner minskat i befolkning utan invandring. Redan till år 2015 talar Arbetsförmedlingen om att det kommer saknas omkring 500 000 personer på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt står vi inför utmaningar att lösa för de människor som redan idag kommit till Sverige. Att snabbare komma i arbete och allt vad det innebär för språkkunskaperna, social samvaro och trygghet är viktigt för att förbättra integrationen.
Centerpartiet har i regeringsställning gjort en rad insatser för att förbättra migrations- och integrationspolitiken. Nystartskontor, etableringsreformen, ändringar i SFI och utvecklandet av arbetskraftsinvandringsreglerna har bidragit och kommer att bidra till att förbättra integrationen. Det ska vara lätt att komma till Sverige och försörja sig som anställd eller företagare. Men vi behöver göra mer.
I denna rapport lägger Centerpartiet fram nya förslag för att förbättra förutsättningarna för människor som kommer till Sverige.
1. Slopa kravet på koppling till yrke efter två år vid omprövning av arbetskraftsinvandring
Under de två första åren är en arbetskraftsinvandrares arbetstillstånd begränsat till en namngiven arbetsgivare och ett visst yrke. Därför måste personen söka ett nytt arbetstillstånd om den byter arbetsgivare eller yrke under de två första åren. Om uppehålls- och arbetstillståndet förlängs efter två år är det bara begränsat till ett visst yrke. Men även då måste arbetskraftsinvandraren ansöka nytt arbetstillstånd om personen byter yrke.
Personer som har tjänat pengar på ett eget jobb och därigenom bidragit till den svenska välfärden i två år borde få arbeta inom vilken bransch de vill och på så sätt få möjlighet att utveckla sina karriärer. Centerpartiet vill slopa kravet på en koppling till ett visst yrke efter två år. När en arbetskraftsinvandrare arbetat i Sverige i två år och vill förnya sitt arbetstillstånd ska det inte behövas en koppling till ett särskilt yrke, utan personen ska vara fri att börja arbeta inom vilken bransch som helst.
Centerpartiet anser att du efter två år som arbetstagare i Sverige kan få stanna och arbeta i landet oavsett om det arbetet är inom en bransch där det finns arbetskraftsbrist eller ej. Rörligheten på arbetsmarkanden missgynnas dessutom av dagens system, vilket Svenskt Näringsliv påpekat. Dessutom kan det skapa ett allt för stort beroendeförhållande till arbetsgivaren, vilket IFAU hävdat. Det ska även vara möjligt att efter två år som arbetstagare istället starta företag och då ska samma kriterier uppfyllas som gäller vid arbetskraftsinvandring för näringsidkare.
2. Utvidga etableringsersättningen till fler grupper
Regeringen införde i december 2010 en etableringsreform för att påskynda nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering. Genom en individuell etableringsplan och med hjälp av en lots ska den nyanlände kombinera svenskastudier (sfi), samhällsorientering och arbetsförberedande insatser i syfte att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden. Reformen är bra, men den når väldigt få invandrare eftersom den är begränsande i sin konstruktion.
År 2010 fick nästan 19 000 personer mellan 18 och 64 år uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning, dvs anhöriginvandrare. Av dessa ingick omkring 17 000 personer inte i den målgrupp som omfattas av etableringslagen. Drygt 60 procent av anhöriginvandrarna är kvinnor. De som omfattas av etableringsreformen är flyktingar (kvotflyktingar och konventionsflyktingar), andra skyddsbehövande (skyddsbehövande i övrigt, sannerligen ömmande omständigheter samt verkställighetshinder) och deras anhöriga i åldern 18–64 år, om de sökt uppehållstillstånd inom två år efter den skyddsbehövande.
De flesta anhöriginvandrare ingår således inte i den målgruppen som omfattas av etableringslagen. De har därmed varken rätt till etableringsplan eller tillgång till Arbetsförmedlingens särskilda insatser för att hjälpa nyanlända att snabbt komma i arbete. År 2010 ingick 9 200 personer i målgruppen för etableringsinsatser. Av dessa var 3 000 personer anhöriga och 45 procent var kvinnor.
Centerpartiet vill vidga kretsen för målgruppen för etableringslagen så att fler invandrare ingår och får rätt etableringsinsatser under sina två första år i Sverige. Den exakta konstruktionen behöver övervägas mer noggrant, men ett förslag skulle kunna vara att alla anhöriginvandrare som kommer inom sex år efter det att anknytningspersonen i Sverige kommit skulle få rätt till etableringsinsatser. I dagens regelverk gäller två år.
3. Stimulanspeng för lärlingsutbildning och språkundervisning hos företag
Idag tar det i genomsnitt sju år för nyanlända invandrare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det är alldeles för lång tid. Regeringen har gjort en rad insatser för att underlätta integrationen, bla införande av etableringsreformen, ökad valfrihet och kvalitetssatsningar inom SFI samt en rad åtgärder inom utbildningsområdet för att ge nyanlända möjlighet att kunna värdera eller komplettera sin utbildning och sina yrkeskunskaper.
När Sverige hade en stor arbetskraftsinvandring på 60-70 talet började dessa invandrare att arbeta så fort de kom till Sverige. De lärde sig ofta en bra svenska på och genom arbetet vilket var positivt för integrationen. Dagens långa väntetider i de olika systemen som nyanlända måste vistas i gör att ett utanförskap befästs.
Centerpartiet vill införa en stimulanspeng för lärlingsutbildning och språkundervisning hos företag. Finns det en möjlighet för en nyanländ invandrare att börja jobba direkt vill vi att det ska kunna vara möjligt att ge undervisningen i svenska på arbetsplatsen och då kanske t o m riktad mot det som krävs i yrket – istället för att sätta in invandraren vid en skolbänk och läsa vanlig sfi. Detta kan också ge möjlighet att använda gamla yrkeskunskaper som behöver uppdateras i Sverige.
En särskild stimulanspeng för språkundervisning och lärlingsutbildning hos företag ska kunna ges till arbetsgivare som erbjuder anställda utbildning i svenska på arbetsplatsen. Det kan antingen vara genom att de själva står för utbildningen eller att det köper utbildning av t ex kommunen eller privata aktörer.
Vår kommentar
PI kan tillägga att det sitter mängder med muslimska helinsvepta kvinnor i Rinkeby, Hisingen, Rosengård som varit i Sverige 15-20 år. De kan knappt säga hej på svenska än mindre varit i närheten av ett arbete. För några år sedan tog en journalist med några helinsvepta ut på en heldag i Malmö city, där de åt glass och upptäckte en ny värld. Det var nämligen första gången de varit utanför ghettot sedan de kom till Sverige – för 20 år sedan. (Lars Klint, KvP, var journalisten).
Har du en lösning på det också Maud, när de lever i muslimska tvingande parallellsamhällen?
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
