ILLEGALA SDS publicerade igår en artikel betitlad ”Malmö under ytan”. Det handlar om illegala som jobbar svart. Hur många gömmer sig vet ingen heller. I hela landet handlar det om allt mellan 10 000 – 40 000 illegala. Inget vet säkert. I Malmö jobbas det svart i bilverkstäder, småaffärer, livsmedelshallar, med flera, där alla har gemensamt att ägarna kommer från mellanöstern. Myndigheter, föreningar, företag, offentliga sektorn bidrar dessutom till de illegalas uppehälle genom att handla där de jobbar. Svartarbetet omsätter drygt 2,8 miljarder, enligt Sydsvenskans uträkning, bara i Malmö.
SDS-journalisten Jens Mikkelsen kallar de illegala genomgående för papperslösa. Det är helt fel. Det finns inga papperslösa flyktingar. Flyktingarna har papper (pass, id-handlingar) men samtliga har fått avslag i samtliga instanser. De vistas här illegalt efter att deras besöksviseringar gått ut eller för att de vägrar lämnat landet. Dessutom andas artikeln favör till de illegala, hur synd det är om dem som får så lite betalt när de jobbar svart och krokodiltårar att de ska skickas tillbaka till Bagdad.
Argusrapporten
Vi backar bandet till år 2000. Märk väl, elva år sedan. Den statliga rapporten känd som Argus-rapporten tog upp om hur asysökande ljuger och fuskar. Det vanligaste var upphörd bosättning i Sverige, skenanknytningar, svartjobb, illegala vistelser, dubbla identiteter, man hade uppehållstillstånd i andra länder, falska asylskäl och bidrags-bedrägerier. Omfattningen var- och är stor. Folk som saknade uppehållstillstånd kunde få sociala bidrag, ingen kontroll förekom. 50 % av de som hade PUT kunde vara boende i hemlandet.
Stickprov visade också att runt 50 % av vissa invandrarkategorier var ickeexisterande personer eller utflyttade, dessa personers identitet användes även av andra ankytingsfall mm. De asylsökande som flyttat till hemlandet fick oftast ålderspension, socialbidrag, bostadsbidrag och barnbidrag. 11% av asylsökande hade redan sökt asyl i andra nordiska länder. Svenska medborgare sökte asyl i Sverige. Anknytningsfall beviljades uppehållstillstånd trots att de aldrig kunnat identifieras.
Vanligt förekommande var att anknytningsfall kommit hit, men snart sökte asyl i en annan identitet, de fick PUT och en helt ny familjegrupp kom som nya anknytningsfall. De flesta använde sig även av dubbla identiteter någon tid.
Artikeln tar upp rapporten:
Med medel från finansdepartementet startade Migrationsverket 1998 ett projekt som fick namn efter jätten Argus i den grekiska mytologin, som hade hundra ögon varav några alltid vakade. Syftet var att "så långt möjligt kartlägga, uppdaga, beivra, eliminera och försvåra förekomsten av fusk där utländska medbore var part".
Två år senare, på nyårsafton 2000, släpptes Argusrapporten som visade att "skenanknytningar, svartjobb, illegala vistelser, dubbla identiteter, falska asylskäl och bidragsbedrägerier" var vanligt bland tillståndssökande. Att rapporten uteslutande fokuserar på individens ansvar och inte analyserar orsaken till fenomenet eller dess humanitära konsekvenser, kan vara en förklaring till tystnaden som följde bland politiker, myndigheter och medier.
Istället kom rapporten att användas av främlingsfientliga kretsar som ett bevis för att sanningen om svensk flyktingpolitik mörkas. Att rapporten plockats bort från Migrationsverkets hemsida ansågs vara ett bevis för det. Besvärande omständigheter för Migrationsverket vars dåvarande generaldirektör, Barbro Holmberg, valde att lägga ned Argusgruppen 2003.
Rädsla för att förknippas med främlingsfientlighet var en starkt bidragande orsak, tror Ola Andersson, expert på Migrationsverket och en av utredarna i Argusgruppen.
– Det var väldigt märkligt, vi fick aldrig någon bra motivering. Jag bedömer att det var en rädsla för kritik, det är ju ändå så att sådana här bitar ska tystas ned. Vi träffade ett antal politiker och berättade om det här, men de förstod ingenting. "Är det verkligen så här det är?"
Hela rapporten kan du läsa här
SDS: ”Malmö under ytan”
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
