Attefall vill se över hur staten kan stödja samfund som inte har de ekonomiska resurserna att tillhandahålla egna gudstjänstlokaler. Han tycker också att religion alltför sällan diskuteras på ett nyanserat sätt och hävdar att utgångspunkten många har är att religion är något konstigt och extremt, som i sin tur härleder tankarna till terrorism och integration.
Han hänvisar även till Carina Häggs (S) debattinlägg med uppmaningen till kamp mot islamisterna.
Jag tror i stället att en nyckel till lyckad integration är att ge människor som invandrar till Sverige möjligheten att finna en trygghet här genom sin kultur och religion, utan att detta ständigt ifrågasätts. Att hitta det trygga och hemvanda via sin religion och därifrån hitta ingångar i det svenska samhället måste uppmuntras.
Religiösa gudstjänstlokaler, så som kyrkor och moskéer, har en viktig roll som trygghetsbärare och samlingsplats. I dag finns ett problem i att många samfund inte har råd med egna gudstjänstlokaler som passar deras behov, särskilt bland församlingar som naturligt inte har etablerade lokaler att söka sig till i Sverige. Vi behöver därför överväga hur statens stöd till kyrkor och samfund bör utformas så att behovet av gudstjänstlokaler kan mötas.
Den ton som genomsyrar Jimmie Åkessons utspel och artiklar visar att han inte på ett seriöst sätt angriper problematiken. Vi löser inga problem genom att misstänkliggöra stora grupper eller företrädare. Och jag tror knappast att de muslimska företrädarna granskas mindre än andra.
Attefall lyckas även få med en av många floskler det gått inflation i många gånger om:
Den livsluft partier som Sverigedemokraterna har är att misstänkliggöra människor med utländsk bakgrund och odla motsättningar mellan grupper i samhället, ett vi-och-dom-perspektiv.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
