I pressmeddelandet från stadsteatern skriver man:
Han (Niklas Rådström) har tagit ett helhetsgrepp om såväl Gamla som Nya Testamentet på ett sätt som både speglar religiös tradition och vår egen samtid.
I föreställningen deltar vi i skapelsen, färdas på Noaks ark och möter det utvalda folket som papperslösa flyktingar på väg till Kaanans land, pådrivna av en kärleksfull men också svartsjuk, nyckfull, skoningslös och maktfullkomlig Gud. I scener av episk bredd och intim närhet når vi, i en berättelse som spänner över årtusenden, fram till den gudsbild som i Jesusgestalten delar människans öde och vardag.
-Naturligtvis är det en fullständigt omöjlig utmaning att försöka sätta Bibeln på en teaterscen, men just därför också oemotståndligt lockande. Utan erfarenheten att skapa en scenisk version av Dantes gudomliga komedi hade jag nog aldrig vågat anta den. Bibeln är, beroende på tradition, ett bibliotek om sextiotalet böcker och har dessutom en unik plats i vårt kollektiva medvetande. Att få plats med allt på scenen är naturligtvis omöjligt, frågan är hur man ska hitta ett samlat grepp som gör berättelserna meningsfulla i ett sekulärt samhälle med bibehållen respekt för den tradition de sprungit ur, säger Niklas Rådström.
Så långt allt väl. Nu ska vi leka med en svindlande tanke. Ponera att pjäsen istället hade handlat om Koranen…
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
