LITTERATUR Lena Breitner sammanställer i sin blogg de recensioner som har översköljt oss efter det att Jan Guillou har inlett sin ambitiösa romansvit om 1900-talet. På vanligt Guillou-manér så vräker han sig i politiska floskler i sann populistisk vänsteranda. Vad annars? Lena Breitner har gjort ett ett nedslag i de mindre smickrande men desto mer faktatyngda kommentarer som följt i romanen ”Brobyggarnas” spår.
Så här skriver t ex Per Svensson i SDS:
Är man på jakt efter en gedigen, pålitlig underhållningsroman är "Brobyggarna" ett bra alternativ. Men letar man efter litteratur som vidgar eller fördjupar förståelsen av verkligheten, inklusive det tidiga 1900-talets historia, har man inte mycket att hämta hos Guillou",
Men det blir värre. Jacke Jakubowski, chefredaktör för Judisk krönika, kanske skriver med extra kritiska glasögon på romanen av kända anledningar, men han är inte ensam om kritiken att indelningen mellan ”de onda och de goda” klart ställer sig på de tyska kolonisatörernas sida med ett lätt romantiskt skimmer, medan engelsmännen är onda barbarer och mördare.
Guillous bild av tysk kolonialism har ingen som helst täckning i den historiska verkligheten. Har han, som han påstår, "läst in sig på tidig 1900-talshistoria", kan han omöjligen ha missat hererofolket som nära på utrotades i tyska koncentrationsläger i Sydvästafrika, nuvarande Namibia,
Apartheid uppstod inte i Sydafrika utan i Namibia, berättar prästen Carl-Johan Hellberg som säkerligen är en expert på de områden han har ägnat stora delar av sitt liv i. Guillou kan känna sig blåst i jämförelse med Hellbergs gedigna kunskaper.
Jacki Jakubowski avlutar sin krönika med en riktig dräpare:
Av någon anledning väljer Guillou att beskriva de tyska kolonialisterna som 'humanister och läkare med fantastisk omsorg'. Det är inte första gången som Guillou förväxlar sina fantasier med verkligheten eller sin egen person med hjältarna i sina agentdeckare. Men hans historieskrivning av tysk kolonialism är så falsk att den närmast ska betecknas som värsta sortens historierevisionism.
Åter undrar man hur denna pösmunk som anser sig vara ”expert” på det mesta ges så mycket utrymme. Men hans hjältegloria prydd med sitt PK-märke i guld kommer att glöda till hans död.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
