tisdag 15 februari 2011

Reaktioner på dokumentären om muslimska skolor

John Hemming, MP

INSÄNDARE Den dokumentär som sändes i brittisk tv igår kväll om missförhållande på muslimska skolor i England har redan väckt debatt i landets tidningar. Filmsekvenser visar hur de muslimska barnen får lära sig att "icke troende är de lägst stående varelserna" och att människor som har "mindre än en grabbnäve skägg ska undvikas på samma sätt som man bör hålla sig borta från en orm". Gång på gång haglar slagen över de små barnen.

Föga förvånansvärt togs dokumentären emot på olika sätt i England. Som på given signal hoppar nu vänsterliberaler fram som gubben i lådan och desperat försöker avleda uppmärksamheten på annat, allt för att inte "främja främlingsfientlighet" och gynna "mörka krafter".

John Hemming, den liberaldemokratiska MP för valkretsen Birmingham Yardley, kritiserade igår kväll dokumentären med följande ord i vänstertidningen The Guardian:

If Channel 4 thinks this is a school where racism and intolerance is accepted in any way, they have got their facts seriously wrong. The school has already had hate mail, and now they have to close for the safety of their pupils.

This kind of documentary is ideal fodder for the [far-right] English Defence League. Channel 4 is putting the safety of children at risk by criticising a school which is doing its job properly.

Svensk översättning:

Om Channel 4 tycker det här är en skola där rasism och intolerans är accepterat på något sätt, så har de fått fakta fel för sig. Skolan har redan fått ta emot hatbrev, och nu måste de stänga för sina elevers säkerhets skull.

Denna typ av dokumentärer är perfekt material för ["extremhögerns"] English Defence League. Channel 4 sätter barnens säkerhet på spel genom att kritisera en skola som sköter sina uppgifter på ett korrekt sätt.

Uppfattningen att en dokumentär inte borde sändas i TV eftersom EDL, eller varför inte Sverigedemokraterna, kan använda det som propaganda, är standardtaktik för den som vill avsluta den nödvändiga debatten innan den ens har börjat. Det behöver väl inte påpekas att det knappast är Channel 4 som sätter barnens säkerhet på spel, när imamen i dokumentären anser det nödvändigt att slå sina elever för att de ska tolka koranen på "rätt sätt".

Varför skyndade då John Hemming fram så snabbt och tog avstånd från dokumentären? Jo, naturligtvis består valkretsen Birmingham Yardley av ett betydande antal muslimer…

Så fort någon person belyser muslimers intolerans för icke-muslimer så dyker det omedelbart upp någon politiker eller journalist och beklagar de negativa "konsekvenser [= bättre opinionssiffror för SD] det kan ha på samhällsklimatet". Det gäller inte bara i Sverige – titta bara på de hysteriska reaktioner som Cameron, Sarkozy och Merkel tagit emot från vänsterkanten enbart för att de ägde modet att påpeka att det mångkulturella samhällsexperimentet visat sig vara ett monumentalt misslyckande.

I Sverige har massmedia valt sin egen hemvävda strategi – man tystar ner all kritik mot islam och nämner överhuvudtaget  inte att kontinentens ledande statsmän har gjort dessa uttalanden. Trots att detta har varit Europas stora samtalsämne, vid sidan om upproret i Egypten, i ett flertal veckor.

När Channel 4 sände en liknande avslöjande dokumentär i januari 2007, Undercover Mosque, så anklagade den engelska riksåklagaren, tillsammans med polismyndigheten i West Midlands, tv-programmet Dispatch (samma program som gjorde gårdagens dokumentär) för att "medvetet ha redigerat uttalanden från tre imamer så att innebörden blev förvrängd". Det blev ett domstolsärende av det hela, men när domslutet väl fattades ett och ett halvt år senare var syftet redan uppnått: Att så tvivel kring dokumentärens tillförlitlighet.

Riksåklagaren och West Midland polisen tvingades i maj 2008 betala Channel 4 £50.000 i skadestånd, och be om ursäkt för de falska anklagelserna. Kanalen hade enligt domslutet "behandlat ämnet ansvarsfullt och i sitt sammanhang". Channel 4 donerade det erhållna skadeståndet till en välgörenhetsorganisation som stödjer frilansande journalister som skadas eller dödas vid arbete utomlands.

Men sker verkligen sådant falskspel här i Sverige? Självklart gör det det!

När svenska TV4 vägrade sända Sverigedemokraternas uppmärksammade valreklam motiverade kanalens VD Jan Scherman sitt beslut med "att det hade ingenting med Sverigedemokraternas invandringspolitik att göra utan beslutet togs för att valfilmen "strider mot radio- och tv-lagen och mot yttrandefrihetslagen". Se två minuter in i detta inslag.

Vilket filmen naturligtvis inte gjorde. Justitiekanslern friade SD:s valfilm, och sade att den "inte utgjorde någon hets mot folkgrupp". Vilket Jan Scherman naturligtvis redan från dag ett visste att den inte gjorde.

Syftet var självklart även här att så tvivel kring SD och valfilmens tillförlitlighet. TV4 vågar än idag inte vara ärliga och säga att man helt enkelt ville diskriminera Sverigedemokraterna under valkampanjen. Jan Scherman har ännu inte kommenterat JK:s friande beslut. Huruvida SD fått skadestånd av TV4 är höljt i dunkel.

Men det vi saknar i Sverige, dvs. balanserade röster i massmedia, det har man i England. Journalisten Melanie Phillips på The Spectator skrev igår en svidande krönika om dessa vänsterliberaler som skyggar för sanningen om islam:

I kväll sände Channel 4 en dokumentär som visar chockerande barnövergrepp på såväl Darul Ulooms islamiska friskola i Birmingham som en koranskola i Keighley, West Yorkshire. Reportaget har filmats av några driftiga och modiga journalister som gått "undercover" och vars rapportering visar att dessa brittiska barn, förutom att de själva far fysiskt och psykiskt illa, lär sig att hata de "otrogna" bland sina brittiska medborgare:

"Vi spelade in ett antal personer som höll djupt oroväckande tal om judar, kristna och ateister. Vi såg barn så unga som elva som fick lära sig att hinduer "inte har något intellekt" och att de "dricker ko-p*ss".

Och vi mötte elever som fick höra att "otrogna" är "den värsta sortens varelser" och att muslimer som hänger sig åt icke-muslimska vanor, såsom att raka sig, dansa, lyssna på musik och – när det gäller kvinnor – tar av sig sina slöjor, skulle bli torterade med en glödhet järnstav i nästa liv.

Under blott två dagars filmande i december 2010 (mindre än tre timmar undervisning), spelade kameran in, åtminstone ett tiotal gånger, hur läraren slog små barn i sex- sjuårsåldern.

Vad vi kunde se var varje slag i princip oprovocerat. Vi insåg snabbt att barnmisshandeln var rutin. Pojkarnas beteende, hur de ryggade tillbaka och backade när läraren närmade sig, indikerar att de, sedan lång tid tillbaka, var vana vid att bli slagna och sparkade när de studerade.”

Oh – och skolinspektionen Ofsted rapporterade ingenting negativt om skolan när de tidigare inspekterade den, utan gav den istället ett mycket positivt omdöme. Naturligtvis. [PI: Ofsted öste beröm över skolans "interreligiös läror" enligt andra tidningsuppgifter].

Hur känner du när du läser detta? Blir du chockad av denna skolas beteende gentemot sina elever? Bestört över indoktrineringen i religiöst hat? Förskräckt över att detta pågår i Storbritannien? Och funderar du på i hur många andra brittiska muslimska skolor detta förekommer "under radarn"? Självklart. Men som Robin Simcox noterar, följande avslöjar hur en parlamentsledamot reagerade på dokumentären:

John Hemming, den liberaldemokratiska parlamentsledamoten för Birmingham Yardley, säger att: "Denna typ av dokumentären är perfekt material för English Defence League (EDL). Channel 4 sätter barnens säkerhet på spel genom att kritisera en skola som sköter sina uppgifter på ett korrekt sätt."

Så inför dessa bevis på a) fysiska övergrepp mot barn på en skola b) deras indoktrinering i hat mot det land där de är medborgare och c) skolinspektionen enorma misslyckandet med att identifiera något av detta, försöker denna liberaldemokratiska parlamentsledamot att rikta upprördhet mot EDL, denna ständiga syndabock, i syfte att stänga locket för någon debatt.

Vidare förklarade han att offentliggörandet av våldet mot dessa barn, och att en brittisk skola tillhandahåller ett forum för jihad-indoktrinering mot Storbritannien och väst, som ett bevis på att skolan sköter sina uppgifter korrekt.

Ska vi anta att Hemmings partikollegor i Liberaldemokraterna delar denna, eh, fantasifulla uttolkning av liberala värderingar? Om inte, bör hans partiledare Nick Clegg ta avstånd från Hemmings kommentarer, för hur ska vi annars tolka det?

Om dokumentären mot alla odds kommer kommenteras i svensk media så är det för att leda i bevis att Storbritannien är en nation fylld av "islamofober" och att dokumentären är snedvriden.

Det kryllar av apologer med förstärkta skygglappar i såväl England som i Sverige – politiker och journalister som hellre väljer att blunda för islamisters barnmisshandel, kvinnoförnedring och hatbudskap för att inte "främja främlingsfientlighet".

Men vi som tycker att islamisternas vidriga människosyn ska exponeras i dagsljus är varken "främlingsfientliga" eller "mörkermän" – vi är bara vanliga, om än heligt förbannade, svenskar som fått nog.

/Theodor

PrintFriendly Share



Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt