SKOLAN En undersökning i Uppsala som har mätt läsförmågan hos förstaårseleverna på gymnasieskolan visar att 11 procent har så dåliga svenskkunskaper att de inte förstår vad de läser. Men det skiljer sig mellan de olika programmen. Störst är problemen i yrkesprogrammen där 25 procent inte kan svenska.
Naturligtvis börjar kraven på mer och fler specialklasser hagla. Extra resurser naturligtvis och extra stödinsatser till de allra svagaste eleverna.
Kommunalrådet Cecilia Forss (M) tänker dock inte öppna plånboken:
Forskningen visar att pengarna i skolan räcker. Tillför man mer pengar baserat på elevernas resultat kommer skolorna bara att hitta problem bland eleverna för att få mer resurser. Vad skolorna får göra är att se över hur de fördelar sina resurser.
Det är positivt att i alla fall att en del politiker förstår hur den kommunala självbestämmanderätten fungerar. Varje verksamhet i en kommun är intresserad att mjölka ur så mycket pengar som möjligt. I slutet av året när det ofta visar sig att man har ett överskott i kassan så ser man till att hitta områden eller utrustning för att spendera dem på. Det är endast på detta sätt man kan försäkra sig om att tilldelas lika mycket pengar nästa år.
Uppfinningsrika lösningar kläcks, på ett sätt som man önskar de kunde använda i sin verksamhet i stället. Ett år köpte en verksamhetschef mobiler till hela personalen. En annan bjöd samtliga på en skidresa. En tredje köpte in hypermodern teknik osv.
Det är inte så svårt att förstå varför skatterna är så höga och att utnyttjandet av dem är så dåliga.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
