DEN STORA TYSTNADEN Några av de mest missbrukade och floskulösa orden som den politiskt-mediala makteliten tycker om att i tid och otid svänga sig med är uttrycken ”solidaritet” och ”allas lika värde”. Med bakgrund i vänstersocialistisk retorik tycker man att orden vid detta laget borde ha förpassats till någon mörk vrå, men istället missbrukas det allt oftare. Märk nu väl att jag vänder mig mot orden och dess användning, inte begreppen per se.
För svenskarna har orden de senaste decennierna främst kommit att symboliseras av att allt färre skattebetalare i allt väsentligt skall försörja allt större skaror arbetsovilliga individer som i ökande omfattning sökt sig till Sverige från främst utomeuropeiska länder som Somalia, Irak, Afghanistan mfl.
Detta har ju naturligtvis skett utan att vi explicit tillfrågats om vi kravfritt vill dela med oss av vår med möda och under flera generationer hopslitna välfärd till människor som aldrig någonsin bidragit med så mycket som en krona till den gemensamma finansieringen och där många med stor sannolikhet heller aldrig kommer att göra det. Det, mina damer och herrar, är vad orden ”solidaritet” och ”allas lika värde” idag innebär.
Jag läste ett intressant blogginlägg häromdagen där författaren har roat sig med att gå igenom Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans och Regeringens hemsidor och faktablad. Här får man svart på vitt att många krav och ekonomiska ersättningar inte alltid följer logikens lagar. Vad du erhåller i ersättning beror i mångt och mycket på vem du är och varifrån du kommer. Allas lika värde, liksom, där vissa är lite mer ”lika värda” än andra.
Författaren skriver i artikeln ”Arbetslös Standard eller arbetslös de Luxe:
Så frågan är vilken typ av arbetslös du själv är, Standard eller de Luxe? En stor del arbetslösa kan enligt lagen tvingas flytta till annan ort om bostad kan ordnas inom rimlig tid. Andra behöver däremot inte röra sig en millimeter för att erhålla ersättningar och stöd av olika slag. En del får några hundra kronor per dag och förbjuds att arbeta extra om tillfälle skulle ges. Andra kan få tjäna upp till 8000 kronor per månad vid sidan om utan reducering av en skattebefriad ersättning.
Författaren säger sig ha blivit ganska så konfunderad efter att ha tagit del av de olika informationerna och jämfört med varandra. Efter att ha läst artikeln måste jag väl erkänna att jag också finner det högeligen förvirrande att försöka reda ut vad som gäller, och för vilka individer. Uppenbart är dock att det som här kallas ”Att vara nyanländ och erhålla etableringsersättning” (arbetslös de Luxe är) det man bör eftersträva…Om man inte är svensk förstås, då blir det ”arbetslös Standard” som gäller.
Arbetslös de Luxe
Berättigad 308 kronor per dag, 5 dagar per vecka. Summan är inte beskattningsbar. Den arbetslöse har rätt att utföra lönearbete upp till en summa av 8 000 kronor under tiden etableringsersättning erhålls. Ersättningsnivån påverkas inte av om någon annan i familjen har inkomster.
Exempel arbetslös nyanländ i aktivitet
308 kronor x 5 dagar x 4 veckor = 6 160 kronor (ingen skatt dras på denna summa)
Tillåten inkomst utöver etableringsersättningen = 8 000 kronor per nyanländ
Familjens övriga inkomster påverkar inte etableringsersättningen.Om ni som läser detta har en förklaring eller ytterligare information som kan kasta ett nytt och beskrivande ljus över situationen skulle jag vara mycket tacksam. För detta kan väl inte ses som acceptabelt i Sverige 2011, eller?
Deprimerande läsning, och inget man till vardags hörs diskuteras. Skulle det dock komma upp på dagordningen kan man vara ganska säker på att floskelsprutan skulle börja mala ut ”solidaritet” och ”allas lika värde” fortare än kvickt.
Ser förresten att Billström och Bildt nu får på tafsen av diverse ”experter” för att de i släppta Wikileaksdokument vågade säga vad de inte vågar säga i svensk riksdag eller till svenska väljare: Att den irakiska massinvandringsvågen 2007 på många sätt var och fortfarande är katastrofal för Sverige.
Det är SvD som lyckats hitta två riktiga stolpskott till ”experter” som får uttala sig om det felaktiga i det som Bildt-Ström påståtts ha sagt. Först Eskil Wadensjö, sedan länge varm anhängare av invandring och den som 2008 var säker på att det skulle bli tal om en ytterst marginell arbetskraftsinvandring till Sverige efter att lagen ändrades. Dessa siffror liggen nu nästan i nivå med gisslet anhöriginvandring…
Sedan den ökände kommunisten Marie Demker som arbetat med SOM-institutets årliga attitydsundersökningar bland det svenska folket. Den undersökningen brukar ju politiskt korrekt massmedia frustande av glädje dra fram varje år som ett exempel på att svenska folket gärna vill se mer invandring. Vad man inte nämner så ofta är dock att man brukar jämföra innevarande undersökning med siffror som är 15-20 år gamla och tycker sig då se en skillnad, när resultatet de senaste tio åren i själva verket legat mellan 46-50% andel svenskar som tycker en lägre invandring vore en bra idé. Det kallas såvitt jag vet för en enkel majoritet…
Nej, det är nog som statsvetaren Andreas Johansson Heinö säger, det som i övriga Europa betraktas som en rimlig mittfårehållning vad gällande integration- och invandringspolitik är i Sverige likställt med högerextremism och främlingsfientlighet. Enligt Heinö är Sverige snart det enda landet i hela Europa som är helt utan något som helst språkkrav för att kunna erhålla medborgarskap…
Gustaf Janson
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
